No place like home<3

Tredje advent och vi har varit hemma några dagar. Julfint i huset, eklöven (alla 10 kubik) snart omhändertagna. 
I fredags åt vi födelsedagsmiddag med tjejerna

och blev bjudna på en fantastisk Luciakonsert i Engelbrektskyrkan.

Ååååååh, lika mycket som jag hatar mörkret i Sverige om vintern lika mycket älskar jag december med advent, Lucia och julfirande med familjen. Vi har saknat våra tjejer mycket, vi lever så nära varandra om somrarna så vi fick lite abstinens när nyhetens behag med seglatsen lade sig. Tror att även de har saknat oss, om än mest ett välfyllt kylskåp och mammas matlagning 🤣.
Färden till Gijon gick som ni redan vet bra och nu ligger Hatomi i Puerto Deportivo Gijon i en månad. Hamnen är bra om än lite gungig, även om den är väl skyddad   så trycker hela Biscaya på i starka nordliga vindar och sjöhävningen blir kraftig. Vi har dock daglig tillsyn, hamnens personal ser över tampar och fendrar så det känns så bra som det kan…
Gijon är en ganska stor stad med knappt 300 000 invånare, Staden har en fin gammal stadsdel och en härlig promenad längs surfbeachen San Lorenzo  https://www.webcamsdeasturias.com/asturias/centro/gijon/gijon/la-escalerona-playa-de-san-lorenzo-hd/148/ . En utav pilgrimslederna till Santiago de Compostela, Camino del Norte, går genom Gijon och vid inseglingen till ”vår” hamn ligger  en vacker utsiktspunkt med ett magnifikt konstverk Elogio del Horizonte (praise to the horizon) aka King Kong’s toilet.


I såväl La Rochelle som Gijon har man julpyntat och Gijon ståtar med en ”julgran” utav 3200 ciderflaskor, tror iof sig att den står där året runt men just nu ser den ut som en julgran 🙂


Maten är viktig på båt det vet alla som varit längre än en vecka på vattnet. Vi äter vegetariskt och det går ju bra på båt även om det är väldigt svårt att hitta vissa av våra favoritråvaror. Det är bara att inse att Sverige är ett föregångsland med avseende på framförallt veganska produkter men även halloumi är förvånansvärt svårt att få tag i. Fredrik följer seglare på Youtube och jag följer matbloggare på Instagram framförallt tuvessonskan och javligtgott, men kolla gärna plantbasedbytess och happyfoodbypetra.
Vi har ju en massa ledig tid, framförallt när vi blir inblåsta… så ett nöje blir att utforska nya maträtter. Mer om detta i ett framtida inlägg men…. i present till Jessica 12/12 och Fredrik 13/12 så gick vi på julmatskurs hos Gustav Johansson #javligtgott. Som vegetarian/vegan får man ofta frågan varför vill du efterlikna kötträtter ??? Det enkla svaret på det är att mat handlar ju ofta inte om kött lr inte kött. Mat är kultur, traditioner och vad man är van vid. Som relativt nybliven vegetarian (3,5 år) vill jag ha ”köttbullar” ”sill” ”ägghalvor” ”revbensspjäll” mm på julbordet, inte för att jag vill ha kött utan för att det är smaker som jag är van vid och som jag längtar till för att jag är van vid dem. Jag är glad att produkter som tångkaviar, formbar färs och svart salt finns eftersom jag med dem kan laga favoriträtter. Aubergine kokt i 1-2-3 lag blir ett utmärkt sillsubstitut, det är ju såsen som är da’ shit!
Vi deltog i en vegansk julmatskväll med #javligtgott på PS Matsal och vilken härlig kväll det blev.

Som grädde på moset var Farhiya Abdi (en av Sveriges bästa basketspelare) där och lagade mat, Fredrik hade hämtat sig från att se Sailingyacht RubyRose i La Rochelle och njöt av Farhiyas närvaro ❤ Ja ja, jag gillar henne oxå ❤ men nån måste ju stå bakom kameran…


Nu ser vi fram emot att umgås med vår stora (gigantiska) Stockholmsfamilj i jul även om vi kommer att sakna Jeanette o Fredrik som firar i Mexico, Isla Mujeres på sin båt bushpoint.se ❤

¡Bienvenidos a España!

Vi lämnade La Rochelle vid 8 onsdag morgon för att styra mot Gijon, en tripp på ca 250 distans. Några av er var med när vi sände live, La Rochelle är verkligen en pärla!

Vind från NO 8-10 m/s och sjöhävningen var ca 2 meter snett från sidan så vi rullade en hel del från sida till sida. Å andra sidan så kanske Biscaya inte blir så mycket lugnare. Vi spirade focken och fick en härlig wing-on-wing segling, men till kvällen tog vi ned storen och seglade endast på focken, lugnast så. Ingen av oss är nån’ större anhängare till nattsegling men denna typ av icke-kustnära segling helt OK då vi slapp fiskebåtar och fiskeredskap och kunde fokusera på att inte trilla ur bingen när tillfälle gavs att sova 🙂

Vi hissade aldrig storseglet igen eftersom vi tuffade på bra ändå och ett drygt dygn efter avfärd tog vi beslutet att rulla in focken lite för att sänka farten ytterligare. Vi ville inte anlända till Gijon i mörker och så här års har vi bara ljust 8.30 – 18.00 så inte många ljusa timmar att leka med. Vinden lade sig framåt natten men vi fick ändå rulla in focken lite till och seglade på en ”näsduk” resten av resan. Det funkade bra eftersom sjön lade sig rejält när vinden gick ned och djupet ökade till hisnande 4000 meter. Vi går i 3-timmars skift från 18.00 – 09.00 och till skillnad från föregående natts torktumling så sov vi båda bra.

Vid soluppgång visade Gijon sig från sin finaste sida, himlen liksom skrek ”Bienveidos a España”. När det ljusnat helt blinkade vi både en och två gånger, vi som trodde vi seglat söderut… det såg mer ut som om vi skulle angöra en norsk hamn, bergstopparna snötäckta!

Inga valar tyvärr och endast två delfiner som kom och sade hej en snabbis. Imorse hörde vi dock konstiga ljud när vi gick ned i båten, det var delfiner som ”pratade” med varandra, har vi aldrig hört förut i båten. Tyvärr var det becksvart ute så vi kunde inte spana efter dem.

Det mesta är stängt i Spanien, tydligen helgdag såväl fredag som måndag så vi skall ta beslut imorgon om vi åker hem till Sverige på redan måndag eller tisdag.

Trevlig helg alla ❤

Första advent

Hoppas att ni alla har en mysig första advent, det har vi. Blå himmel (iaf ett tag..), Vinterstudion på iPaden och ikväll eller imorgon bitti får vi besök av Joakim som bilar ner till Portugal.

Sällsynt syn…


Med risk för att jag jinxar det så avslöjar jag det ändå, planerna är att lämna La Rochelle onsdag morgon och gå mot Gijon, ca 250 distans. Prognoserna blir alltmer samstämmiga så väderfönstret känns bra och med lite tur får vi se val. 110 distans (ca 200 km) västerut från La Rochelle är det 200 m djupt, ytterligare 30 distans västerut är det 4800 m djupt, hisnande. En tredjedel av vår rutt kommer vi att befinna oss över kontinentalsockelns djup där valarna tycks trivas.

Här framgår kontinentalsockelns gräns tydligt


La Rochelle har funnit en säker plats i våra hjärtan och även om siktet låg på Lagos i december är vi glada över att ödet förde oss hit. Vi återkommer gärna men även till Bretagne och Normandie, varför inte på sommaren och då landvägen. Det är nog inte så kul att trängas med alla andra i marinorna i juli/augusti.
Bassin des Yachts, där vi ligger, är nog nästan omöjligt att få plats i under högsäsong. En fantastisk, men liten marina, som knappt förändrats på 170 år!!!

Inte mycket som förändrats runt Bassin des Yachts på 170 år


Vi är fortsatt fascinerade av tidvattnet och hamnplatserna utanför slussportarna är helt utsatta för tidvattnets svängningar. Slussportarna är öppna ca 3,5 timmar två ggr om dygnet vid högvatten och gångbron öppnas på begäran. Under vår tid här så har den endast öppnats två ggr, snacka om lågsäsong.

Broöppning, första parkett
Lågvatten
Högvatten, lite drygt 5 meters skillnad


I veckan hade vi vår första och enda sömnlösa natt (i La Rochelle dvs…), det blåste dryga 25 m/s i byarna och när slussportarna öppnades så gick det vågor även härinne trots det skyddade läget.
Dagen efter ovädret var det plötsligt febril aktivitet, män i gula västar sprang omkring och satte upp skyltar, Water Gates och sandsäckar lades ut, trafik dirigerades om. Hade vi missat nåt i väderprognosen? Pulsen lade sig snabbt när vi förstod att det var en övning…

Här kan ni se ett exempel på hur den fungerar https://youtu.be/nuoFdkpH_-4

I februari 2010 drabbades bl a La Rochelle av en flodvåg då orkanen Xynthia drog över Biscaya. Den stora marinan Minimes drabbades hårdast då den ligger vid inloppet till staden men även ”vår” marina drabbades svårt, bryggor och båtar trycktes upp på land. Sedan dess har man regelbundna övningar för att vara förberedda nästa gång en orkan närmar sig.
La Rochelle har en intressant historia, den starka anknytningen till Englands kungahus sedan 1100-talet och diverse ingiften har satt sin prägel på staden och dess position som en av de viktigaste hamnstäderna i Europa. På 1200-talet var La Rochelle den viktigaste Europeiska hamnen på hela Atlantkusten. La Rochelle blev slutligen franskt i slutet av 1300-talet men förblev självständig i vissa avseenden. Under 1500- och 1600-talen härjade religiösa krig mellan katoliker och protestanter och La Rochelle blev ett av Europas starkaste protestantiska fästen. 1685 fastslog Louis XIV slutet på religiös frihet. Många protestantiska fransmän flydde religiöst förtryck och bosatte sig i Holland, Tyskland, England men framförallt Nordamerikas nordostkust. Sextiofem procent av de som bosatte sig i New France (Quebec med omnejd) var från Charentesregionen. Den intresserade kan läsa vidare här https://frenchmoments.eu/la-rochelle-history/

Podcaster har blivit ett troget inslag i vår vardag, vi delar här med oss av våra favoriter och ett avsnitt (av många) som vi rekommenderar. Vi vill gärna att ni delar med er av favoritavsnitt av poddar ni följer. Gör det i kommentar nedan eller i FB-gruppen Hatomi.


Nu skall vi gå på Automatamuseet, Fredriks kusin Marcus lär bli avundsjuk 🙂


P3 Dokumentär https://aca.st/df13c9
P1 Dokumentär https://aca.st/7a5c82
Myter & Mysterier https://aca.st/09eb58
P3 Dystopia https://aca.st/006de1
P3 Låten https://aca.st/cd5b88
P3 Musikdokumentär https://aca.st/2dea45
Radiosporten Dokumentär https://aca.st/62c8e3
Dumma människor https://aca.st/5e23e2
Konflikt https://aca.st/285065
Europapodden https://aca.st/8a5dc7
USApodden https://aca.st/02786d
What Trump Can Teach Us About Con Law https://aca.st/b35805

Den ädla konsten att bryggsegla

Tiden flyger iväg, vi har nu snart varit i La Rochelle en hel vecka! Färden från Brest gick smidigt, vi fick ännu mindre vind än utlovat och dessutom lite annan riktning (rakt i nosen) så vi fick stötta med motorn en del för att garanterat nå La Rochelle innan nästa vindomgång skulle drabba. Visst, vi hade kunnat segla och gått till en annan närmre hamn men vi kände stort behov av att tillryggalägga lite distans. Natten till måndag slog vi återigen på motorn, denna gång för att kunna ta oss igenom ett stim av trålande fiskebåtar, varav åtminstone en, inte hade AIS, tur att vi har radar…

Och så här höll det på, nya båtar dök upp hela tiden på AIS och radar…

Vi anlände till Port des Minimes, en gigantisk marina om 70 hektar och 15 km bryggor, 5000 båtplatser, varav 300 är gästplatser. Vid incheckning bad vi om att få ligga i den inre hamnen, Bassin des Yachts, och det gick bra men vi var tvungna att invänta högvatten till kvällen. Vi tog en tupplur och gick en långpromenad i hamnen bara för att upptäcka att på grannbryggan ligger Sailing Yacht Ruby Rose, Fredriks favorityoutube—ares båt. Han blev lite starstruck bara av att träffa båten <3.

Säljer sin Southerly 38 och letar katamatran. De bor heltid på båten och vill ha mer utrymme och genomför just nu en mkt ambitiös utvärdering av olika båtar, dessa utvärderingar lägger de upp på youtube

La Rochelle och Bassin des Yachts är så fint att man tappar hakan, vi är glada över att vi är här.

Vår utsikt om babord
Utsikt rakt föröver
Samma vy dagtid
Finaste marinakontoret 🙂

Vi fick i princip den sista lediga platsen och ligger precis innanför slussporten. Bredvid oss ligger båtar som ligger här hela året, de ombord talar i princip inte engelska. En morgon stod grannfrun på bryggan och knackade argt på vårt skrov. Vi hade tydligen tagit hennes eluttag, hon tillåts tydligen använda två stycken eftersom hon har småbarn. Nåväl efter lite dividerande så fick vi ta hennes 6A uttag och hon ”vårt” 6A som fungerade dåligt då säkringen slog ifrån hela tiden. Hon och en annan långliggare har lagt beslag på de två 10A uttagen. Nåväl, efter några dygns provande så har vi funnit bra rutiner. Vi laddar batteribanken under natten, då slår vi av varmvattenberedaren. På morgonen går vi ut och kopplar om så att värmefläkten är direktkopplad på stolpen annars går säkringen igen. Varmvatten fixar vi när batterierna är nästan fulladdade, då klarar säkringen belastningen och vi kan ju alltid köra båtens dieselvärmare. I början slängde fransoserna ilskna blickar varje gång vi närmade oss stolpen för att koppla om men nu har de sett att de kan lita på oss Hahahaha.

Hatomi första båt till vänster innanför slussporten. De två fyrarna till vänster och höger i bild lyser i mörkret och bildar enslinje vid insegling La Rochelle

Som ni förstått vid det här laget är vi inblåsta här, mer om det senare, så vad göra? Jo vi tog en tripp till Bordeaux. Hyrde bil på Sixt och chansade på deras hyrbilsroulett och fick en Audi A3 till priset av en Peugeot 308. Vi körde till Cap Ferret som ligger längst ut på en udde vid inloppet till Arcachonbukten, magiskt vackert även här. Cap Ferret är delvis nationalpark så vi fick inte gå på stranden men väl bevittna naturens skådespel. Det blåste inte särskilt mycket denna dag men se vilka vågor som skapas bara av att tidvattnet på väg ut möter lite vind. Det går vilt till i dessa trakter…

Mycket lite vind och tidvatten möter varandra OUCH!
Titta till vänster i bild, helt lugnt och sedan vatten möter vind

Sen eftermiddag, anlände vi till Hotel Singulier, ett charmigt nyöppnat litet hotell med 7 rum. Väldigt fint rum men… badkaret mitt i rummet 🙂 Vi gick på Cité du Vin muséet och blev imponerade av deras höga multimediaambition. Normalt är vi vänner av teknik men här tog den överhanden på bekostnad av innehållet. Nåväl, lite nytt lärde vi oss allt!

Dagen efter promenerade vi runt i Bordeaux innan vi bilade norrut för ett besök på Chateau Ormes de Pez i St Estephe.

En av många vackra platser, spårvagnsallé
Saint Andrékatedralen

Vingården ägs av familjen Cazes som även äger flaggskeppet Chateau Lynch Bages. Normalt sett så är det Lynch Bages man besöker men vingården genomgår en stor renovering så Ormes de Pez används för tillfället. Vi välkomnades av Kerstin (fransyska) som gav oss en intressant inblick i slottens historia och dess vinmakning. När Fredrik påpekade att vi var förvånade över att det var så platt terräng (vi jämför med Sydafrika, Italien o Spanien) så påpekade hon stolt att denna vingård befinner sig på regionens högsta punkt hela 25 m öh, så det så! Avslutningsvis fick vi prova Chateau Ormes de Pez och Chateau Lynch Bages 2009.

Kerstin och en relaxed Fredrik
De flesta vinstockarna hade tappat sina löv, inte dessa dock

Visst är den vacker deras logo? Den föreställer en almträdkrona och i den göms, ja hur många fåglar hittar ni?



Helgen har vi tillbringat framför iPads och curling-EM, vilken TV-sport curling är OCH vilka fantastiska lag vi har, WOW!

Förra året samma tid var vi på plats i Tallinn, nu i sittbrunnen var det ungefär samma temperatur som i ishallen…

Vi har även turistat i tornen vid hamninloppet och den äldsta bevarade medeltida fyren i Europa. Fyren använde man från 1500-talet och en bit in på 1800-talet som fängelse och det finns mycket bevarat från den perioden, exempelvis graffiti som fångarna gjort. Fantastiska mästerverk utkarvade bl a med hjälp av kedjorna de var fjättrade i.

Han är inte så bister som han ofta ser ut på bild, han skyller på solljus i ögonen och att han inte hittar sina solglasögon
Ett av många fantastiska graffitikonstverk

Slutligen så en väderleksrapport: vindarna har i stort varit S, SV och V sedan vi kom hit. Våghöjden i området mellan oss och Bilbao har legat på 3-4 meter huvudsakligen från väst. Om vi tittar framåt den närmaste veckan så är det svårt att hitta nåt’ lämpligt fönster, vi behöver knappt 1,5 dygn för att ta oss till Bilbao och dessutom vill vi ju ha lite marginal på detta. De öppningarna finns inte och de olika prognoserna t ex PWG och ECMWF visar väldigt olika 😦 Efterkloka vet vi att det hade gått bra att gå direkt mot A Coruna istället för den långa vägen via La Rochelle och Spaniens norra kuststräcka. Det är alltid lätt med facit i hand och då vi inte har satellittelefon så vi kan ta ned prognoser under färd så tycker vi inte att det varit värt risken. De flesta av oss vet att det visst går att segla i denna vind och dessa vågor men till vilket pris? Båten tar stryk av att dunka fram i grov sjö och oberäknelig vind, vi har ingen dead-line och är inte ute efter att uthärda om vi inte kan hjälpa det. Men med det sagt, när vi längtar efter lite varmare väder så vi läser syster och svågers blogg bushpoint.se och påminns om hur varmt och skönt det kan vara, även om de klagar på att det är för varmt i Guatemala, hahahaha.

Vi spanar i sociala flöden och ser att det så ”smått” börjar pyntas med stjärnor, adventsstakar och tom granar. Här i La Rochelle vill vi inte vara sämre och även om vi (ännu) inte adventspyntat så har staden vackert att bjuda på.

Close encounter of the dolphin kind och så en liten…

Vi kunde inte låta bli att bjussa på ännu en lite delfinfilm, hoppas att ni inte är trötta på dem redan.

Hemmavid händer inte mycket, ibland får vi sms om att något/någon befinner sig i vår trädgård. Oftast är det bara denna lilla filur 🙂

Det ser visst ut som om några kubik eklöv behöver krattas ihop … Vår granne Birgitta har iaf skött sig 🙂

Nu när vi ändå är inne på ämnet djur och natur så bjuder vi på ett gammalt klipp som ger hopp om ljusare tider, framåt maj nån’ gång. Knipor är roliga fåglar att observera. I början av maj börjar de parvis cirkulera runt vår tomt för att inspektera holkar och håligheter i ekarna. Emellan rundturerna landar de på vattnet utanför och, gissar vi, överlägger om vilket bo som verkar bäst och gnäller över att ”Bertil och Marie Knipa hade lagt belag på den bästa holken, i år igen…”. När honan lägger ägg så pågår det över en period på nästan två veckor. Efter varje lagt ägg bäddar hon omsorgsfullt om dem och flyger ut för att sedan återkomma efter 1-2 dygn för att lägga nästa. Honan ruvar ca 4 veckor och när ungarna kläcks så är de endast kvar i boet 1-1,5 dygn för att sedan kasta sig handlöst ner mot marken, tuffa krabater ❤

Vi hade en holkkamera och lyckades med konststycket att fånga ögonblicket då de lämnade boet. Knipmamman betedde sig lite annorlunda den morgonen så vi misstänkte att något var på G. Således riggade vi videokameran ute oxå 🙂

Det såg iaf bra ut i teorin…

Så kom äntligen dagen D.  Efter sex nätter i Brest öppnades ett fönster på lite drygt 24 h och vi tänkte förflytta oss ca 150 distans åt sydost. Ile d’Yeu var i vårt blickfång men vi hade i reservplan såväl Belle Ile och i sämsta fall (trodde vi ja…) Port Louis innanför Ile du Groix. Vi lämnade Brest vid 12 för att tajma när tidvattnet skulle vända vid Raz de Sein runt 16.30. Det hade ju brallat i rejält de senaste veckorna så även om det ”mojnat” lite så skulle vågorna stundtals vara höga. Genom Raz de Rein skall man helst gå vid ”slack” dvs när tidvattnet vänder, inte vid motström (om det inte är vindstilla) och aldrig vid motström och medel/hård vind. 

A= Ile d’Yeu
B= Belle Ile
C= Port Louis
Övre rektangeln =inzooming på dagens färd
Nedre rektangeln = inzoomning på Raz de Sein



Nu lite detaljerat, men icke-seglare, ni kanske lär er nåt’ nytt 🙂 Prognosen (PWG och ECMWF, för er nerdar) sade att vi skulle ha NW medelvind 8-10m/s, och max 14-15 i byarna. Första biten skulle vi gå mot strömmen och ha sjön snett framifrån, no probs! När vi kommit 8 distans från Brest så var byarna på 12 m/s, (normalt a piece of cake lr hur…?), och sjön så grov att vi tittade på varandra och sade samtidigt att vi vänder tillbaka. Inom en minut rådde det lugn i båten, vinden i ryggen och vågorna med oss, och vi tänkte, så här kommer det ju förmodligen att vara när vi väl vänder ned mot S / SW om nån timme så 15 minuter senare vänder vi åter utåt för att känna av läget.

Jag, Jessica, känner av sjön efter att ha varit nere och fixat lunch så jag ställer mig bakom ratten. Det slår i båten men snart skall vi falla av lite så vi står ut. Vi faller av, vågorna blir längre och det slår inte lika mycket men de kommer mer från sidan nu och några tornar upp sig så det pirrar lite magtrakten. Vågorna sköljer över fören och vid några tillfällen så letar sig vattenmassorna till rorsmans fötter.. Plötsligt kommer en våg som får mig ur balans men jag sitter som tur är fast i mantåget med säkerhetslinan so no worries men vad f….n! Vi kämpar vidare och en halvtimme senare händer det som får oss att vända tillbaka.

Out of nowhere kommer en våg från sidan som SKÖLJER/ÖSER/VRÄKER över hela båten. Jag formligen dränks, tom mössan dyngsur, höll på att göra en ”Staffan” (utlösa flytvästen genom att sköljas över av en våg). Som tur var hade vi vårt ”doghouse” (regn/vindskydd utanför nedgången till kajutan) uppe, om inte hade kajutan vattenfyllts… Ett snabbt beslut och vi vänder def tillbaka.

Det var två besvikna seglare som närmade sig Camaret sur Mer men så minuterna innan tilläggning fick vi sällskap av ”Dolph” och dagen fick ett värdigt slut ❤

Älskade delfin som får oss att glömma…. men måste du komma på besök precis när vi skall lägga till och inte har tid att filma och umgås?

Dolph, fick vi lära oss av kvinnan i marinans reception, är inte bara en trevlig välkomstbonus, han visar ofta sina muskler och mindre båtar BEWARE! i somras knuffade han på en båt så att en kille föll överbord Hahahaha!

Men… vad vill du egentligen?


Lärdomar av dagens övning:
– vindstyrkan är bara en mkt liten parameter i bedömningen av ”seglingsbarhet”
–  10 m/s är väldigt olika upplevelser inomskärs i Sverige och med ”hela Atlanten” som trycker på
– lita på din magkänsla och ändra planer i tid, inte värt det att riskera nåt’

Jag är iaf väldigt glad över att segla med Fredrik. Han är otroligt duktig på segling och jag litar på hans kunnande till 100% det gör att jag kan fokusera på det jag är bra på, planering, alternativa lösningar, få saker gjort (om än nån’ annan (läs Fredrik) ofta får genomföra…) och inte minst matlagning* 🙂 Vi är ett bra team ❤

* vikten av god mat och matlagning till sjöss är kan inte nog lyftas. Detta får vi ta upp i ett annat inlägg, det är ju inte så att vi har ont om tid och inte hinner med….

Besvikna över att inte ha kommit längre från Brest än till Camaret sur Mer är vi ändå nöjda över att vi gav oss iväg, optimistiska i sinnet. Värdefullt att uppleva segling  i denna miljö, så annorlunda än det vi har varit vana vid. Väder till sjöss och till fjälls skall man ha all respekt för. Det vänder så fort och man är väldigt utlämnad till vädrets makter och visst, vi hade förmodligen klarat av Raz de Rein och även en ev. helvetesnatt med vågor och byvind och kanske varit på Ile d’Yeu vid lunch onsdag 13 november men till vilket pris? Inte ett pris vi är villiga att betala iaf… vi har ingen tidplan och vi är gärna utan dessa extrema upplevelser och har fått inse att det tar liiiiiiite längre tid att komma dit vi vill.

Efter tilläggning med assistans av Dolph tog vi en kort promenad i byn som gav mersmak. Vi ser fram emot en härlig promenad imorgon. Fredrik hämtade pizza till middag och höll på att trilla i sjön när Dolph smög upp bakom honom och andades ut med lite extra tryck. Vi lär se mer av vår nya busiga vän ❤

Konsten att fördriva tid

Sicket’ hundväder…

Tack för alla lyssnartips vi fick på Facebookgruppen ”Hatomi”! Vi har haft några veckors riktigt skitväder och har haft svårt att ens ta oss från båten vissa dagar. I onsdags  lämnade vi L’Aber Wrac’h och gick till Brest. Vi slutar aldrig att förvåna oss över vilken jobbig sjö lite vind, tidvatten och öppet vatten ut mot Atlanten skapar. Runt Bretagnes NV hörn ligger passages Raz de Sein, här gäller det att tajma passagen både med avseende på vind och ström i synnerhet om man har en båt som inte går så snabbt. (Som tur är gäller det oftast inte oss.) Inte ovanligt med motström på 5 knop.

Skönt att komma runt hörnet för att nu antingen få ett vindsfönster för Bisacayaöverfart mot A Coruna eller att traggla vidare längs Frankrikes Biscayakust för att dra mot Spaniens norra kust när tillfälle ges.

Vädret i L’Aber Wrac’h var det värsta hittills, alltsom oftast regnade det och vindarna låg som regel runt 15-20 m/s och byar på över 25. Vi som tyckte det blåste mycket i Cuxhaven… Tidvattenskillnaden var 6 meter, otroligt fascinerande 🙂

Vi fick ändå någon för- och eftermiddag med OK väder och gick då långa promenader. Byn ligger verkligen vackert och är nog ett paradis maj-sep. De hade fem olika vandringsleder och bebyggelsen är ofta mycket vacker. Jordbruket är framträdande och något som förvånat oss är att majsfälten är så många och vidsträckta om än nu skördade.

No filter, I promise 🙂
De två världskrigen har satt sina tydliga spår i Normandie och Bretagne. På väg tillbaka från Paris besökte vi D-day muséet i Arromanche les Bains som blev en intressant uppfräschning över vad som faktist hände och hur man lyckades. Snacka om logistik! Kyrkan i L’Aber Wrac’h har ett fint minnesmärke över bybor som stupat i dessa krig, såväl soldater som civila. Om ni zoomar in på texten ser ni att vissa släkter drabbats mycket hårt.

Ett annat bruk är alla ostronodlingar, intressant att se hur de odlas och skördas.

På muséet Oceanopolis i Brest visade de hur ostronen odlas i kassetter. Det tar 3-4 år att odla fram ett ostron.
Skördar vid lågvatten och kan sedan vid högvatten åka ”hem”.

Vi sammanstrålade även här med Ingalill och Ralf på Victoria och fikade, åt mat samt spelade spel. De skall ”bara” ta sig runt till Brest för att där ta upp båten och sedan återkomma i april för vidare färd söderut.

I Brest sysslar vi med lite båtunderhåll, vi har fått en ny handkontroll samt däckskontakt till ankarspelet hitskickad. En pinne i handkontrollens kontakt hade rostat sönder och fastnat i däckskontakten. Kontakten sitter på ett utsatt ställe mellan ankarbox och segelstuv. När vi går i grov sjö så står det vatten kvar nära kontakten och, gissar vi, står även över kontakten om vi seglar på styrbords bog. Kontakten är IP64 men har ändå blivit fuktskadad, sura pengar men bara att göra om och göra rätt. Vi kommer att 1) ta bort handkontrollen när vi seglar och inte planerar att ligga för ankar 2) dränera detta utrymme så att vatten inte kan fastna där fortsättningsvis.

Slutligen så fick vi äntligen besök av delfiner, först när vi gick från Roscoff till L’Aber Wrac’h och sedan även när vi gick mot Brest. Det är väldigt svårt att filma på ett bra sätt när sjön är jobbig så ni har säkert sett bättre delfinklipp men detta är vårat ❤

Håll tummarna för att vädret stabiliserar sig så att vi kan lita på prognoserna, iaf 3 dagar framåt. Som läget är nu så ändras vindstyrkor och lågtrycksbanor ganska mycket på endast 12 timmar och det känns si så där pålitligt…