Första advent

Hoppas att ni alla har en mysig första advent, det har vi. Blå himmel (iaf ett tag..), Vinterstudion på iPaden och ikväll eller imorgon bitti får vi besök av Joakim som bilar ner till Portugal.

Sällsynt syn…


Med risk för att jag jinxar det så avslöjar jag det ändå, planerna är att lämna La Rochelle onsdag morgon och gå mot Gijon, ca 250 distans. Prognoserna blir alltmer samstämmiga så väderfönstret känns bra och med lite tur får vi se val. 110 distans (ca 200 km) västerut från La Rochelle är det 200 m djupt, ytterligare 30 distans västerut är det 4800 m djupt, hisnande. En tredjedel av vår rutt kommer vi att befinna oss över kontinentalsockelns djup där valarna tycks trivas.

Här framgår kontinentalsockelns gräns tydligt


La Rochelle har funnit en säker plats i våra hjärtan och även om siktet låg på Lagos i december är vi glada över att ödet förde oss hit. Vi återkommer gärna men även till Bretagne och Normandie, varför inte på sommaren och då landvägen. Det är nog inte så kul att trängas med alla andra i marinorna i juli/augusti.
Bassin des Yachts, där vi ligger, är nog nästan omöjligt att få plats i under högsäsong. En fantastisk, men liten marina, som knappt förändrats på 170 år!!!

Inte mycket som förändrats runt Bassin des Yachts på 170 år


Vi är fortsatt fascinerade av tidvattnet och hamnplatserna utanför slussportarna är helt utsatta för tidvattnets svängningar. Slussportarna är öppna ca 3,5 timmar två ggr om dygnet vid högvatten och gångbron öppnas på begäran. Under vår tid här så har den endast öppnats två ggr, snacka om lågsäsong.

Broöppning, första parkett
Lågvatten
Högvatten, lite drygt 5 meters skillnad


I veckan hade vi vår första och enda sömnlösa natt (i La Rochelle dvs…), det blåste dryga 25 m/s i byarna och när slussportarna öppnades så gick det vågor även härinne trots det skyddade läget.
Dagen efter ovädret var det plötsligt febril aktivitet, män i gula västar sprang omkring och satte upp skyltar, Water Gates och sandsäckar lades ut, trafik dirigerades om. Hade vi missat nåt i väderprognosen? Pulsen lade sig snabbt när vi förstod att det var en övning…

Här kan ni se ett exempel på hur den fungerar https://youtu.be/nuoFdkpH_-4

I februari 2010 drabbades bl a La Rochelle av en flodvåg då orkanen Xynthia drog över Biscaya. Den stora marinan Minimes drabbades hårdast då den ligger vid inloppet till staden men även ”vår” marina drabbades svårt, bryggor och båtar trycktes upp på land. Sedan dess har man regelbundna övningar för att vara förberedda nästa gång en orkan närmar sig.
La Rochelle har en intressant historia, den starka anknytningen till Englands kungahus sedan 1100-talet och diverse ingiften har satt sin prägel på staden och dess position som en av de viktigaste hamnstäderna i Europa. På 1200-talet var La Rochelle den viktigaste Europeiska hamnen på hela Atlantkusten. La Rochelle blev slutligen franskt i slutet av 1300-talet men förblev självständig i vissa avseenden. Under 1500- och 1600-talen härjade religiösa krig mellan katoliker och protestanter och La Rochelle blev ett av Europas starkaste protestantiska fästen. 1685 fastslog Louis XIV slutet på religiös frihet. Många protestantiska fransmän flydde religiöst förtryck och bosatte sig i Holland, Tyskland, England men framförallt Nordamerikas nordostkust. Sextiofem procent av de som bosatte sig i New France (Quebec med omnejd) var från Charentesregionen. Den intresserade kan läsa vidare här https://frenchmoments.eu/la-rochelle-history/

Podcaster har blivit ett troget inslag i vår vardag, vi delar här med oss av våra favoriter och ett avsnitt (av många) som vi rekommenderar. Vi vill gärna att ni delar med er av favoritavsnitt av poddar ni följer. Gör det i kommentar nedan eller i FB-gruppen Hatomi.


Nu skall vi gå på Automatamuseet, Fredriks kusin Marcus lär bli avundsjuk 🙂


P3 Dokumentär https://aca.st/df13c9
P1 Dokumentär https://aca.st/7a5c82
Myter & Mysterier https://aca.st/09eb58
P3 Dystopia https://aca.st/006de1
P3 Låten https://aca.st/cd5b88
P3 Musikdokumentär https://aca.st/2dea45
Radiosporten Dokumentär https://aca.st/62c8e3
Dumma människor https://aca.st/5e23e2
Konflikt https://aca.st/285065
Europapodden https://aca.st/8a5dc7
USApodden https://aca.st/02786d
What Trump Can Teach Us About Con Law https://aca.st/b35805

Den ädla konsten att bryggsegla

Tiden flyger iväg, vi har nu snart varit i La Rochelle en hel vecka! Färden från Brest gick smidigt, vi fick ännu mindre vind än utlovat och dessutom lite annan riktning (rakt i nosen) så vi fick stötta med motorn en del för att garanterat nå La Rochelle innan nästa vindomgång skulle drabba. Visst, vi hade kunnat segla och gått till en annan närmre hamn men vi kände stort behov av att tillryggalägga lite distans. Natten till måndag slog vi återigen på motorn, denna gång för att kunna ta oss igenom ett stim av trålande fiskebåtar, varav åtminstone en, inte hade AIS, tur att vi har radar…

Och så här höll det på, nya båtar dök upp hela tiden på AIS och radar…

Vi anlände till Port des Minimes, en gigantisk marina om 70 hektar och 15 km bryggor, 5000 båtplatser, varav 300 är gästplatser. Vid incheckning bad vi om att få ligga i den inre hamnen, Bassin des Yachts, och det gick bra men vi var tvungna att invänta högvatten till kvällen. Vi tog en tupplur och gick en långpromenad i hamnen bara för att upptäcka att på grannbryggan ligger Sailing Yacht Ruby Rose, Fredriks favorityoutube—ares båt. Han blev lite starstruck bara av att träffa båten <3.

Säljer sin Southerly 38 och letar katamatran. De bor heltid på båten och vill ha mer utrymme och genomför just nu en mkt ambitiös utvärdering av olika båtar, dessa utvärderingar lägger de upp på youtube

La Rochelle och Bassin des Yachts är så fint att man tappar hakan, vi är glada över att vi är här.

Vår utsikt om babord
Utsikt rakt föröver
Samma vy dagtid
Finaste marinakontoret 🙂

Vi fick i princip den sista lediga platsen och ligger precis innanför slussporten. Bredvid oss ligger båtar som ligger här hela året, de ombord talar i princip inte engelska. En morgon stod grannfrun på bryggan och knackade argt på vårt skrov. Vi hade tydligen tagit hennes eluttag, hon tillåts tydligen använda två stycken eftersom hon har småbarn. Nåväl efter lite dividerande så fick vi ta hennes 6A uttag och hon ”vårt” 6A som fungerade dåligt då säkringen slog ifrån hela tiden. Hon och en annan långliggare har lagt beslag på de två 10A uttagen. Nåväl, efter några dygns provande så har vi funnit bra rutiner. Vi laddar batteribanken under natten, då slår vi av varmvattenberedaren. På morgonen går vi ut och kopplar om så att värmefläkten är direktkopplad på stolpen annars går säkringen igen. Varmvatten fixar vi när batterierna är nästan fulladdade, då klarar säkringen belastningen och vi kan ju alltid köra båtens dieselvärmare. I början slängde fransoserna ilskna blickar varje gång vi närmade oss stolpen för att koppla om men nu har de sett att de kan lita på oss Hahahaha.

Hatomi första båt till vänster innanför slussporten. De två fyrarna till vänster och höger i bild lyser i mörkret och bildar enslinje vid insegling La Rochelle

Som ni förstått vid det här laget är vi inblåsta här, mer om det senare, så vad göra? Jo vi tog en tripp till Bordeaux. Hyrde bil på Sixt och chansade på deras hyrbilsroulett och fick en Audi A3 till priset av en Peugeot 308. Vi körde till Cap Ferret som ligger längst ut på en udde vid inloppet till Arcachonbukten, magiskt vackert även här. Cap Ferret är delvis nationalpark så vi fick inte gå på stranden men väl bevittna naturens skådespel. Det blåste inte särskilt mycket denna dag men se vilka vågor som skapas bara av att tidvattnet på väg ut möter lite vind. Det går vilt till i dessa trakter…

Mycket lite vind och tidvatten möter varandra OUCH!
Titta till vänster i bild, helt lugnt och sedan vatten möter vind

Sen eftermiddag, anlände vi till Hotel Singulier, ett charmigt nyöppnat litet hotell med 7 rum. Väldigt fint rum men… badkaret mitt i rummet 🙂 Vi gick på Cité du Vin muséet och blev imponerade av deras höga multimediaambition. Normalt är vi vänner av teknik men här tog den överhanden på bekostnad av innehållet. Nåväl, lite nytt lärde vi oss allt!

Dagen efter promenerade vi runt i Bordeaux innan vi bilade norrut för ett besök på Chateau Ormes de Pez i St Estephe.

En av många vackra platser, spårvagnsallé
Saint Andrékatedralen

Vingården ägs av familjen Cazes som även äger flaggskeppet Chateau Lynch Bages. Normalt sett så är det Lynch Bages man besöker men vingården genomgår en stor renovering så Ormes de Pez används för tillfället. Vi välkomnades av Kerstin (fransyska) som gav oss en intressant inblick i slottens historia och dess vinmakning. När Fredrik påpekade att vi var förvånade över att det var så platt terräng (vi jämför med Sydafrika, Italien o Spanien) så påpekade hon stolt att denna vingård befinner sig på regionens högsta punkt hela 25 m öh, så det så! Avslutningsvis fick vi prova Chateau Ormes de Pez och Chateau Lynch Bages 2009.

Kerstin och en relaxed Fredrik
De flesta vinstockarna hade tappat sina löv, inte dessa dock

Visst är den vacker deras logo? Den föreställer en almträdkrona och i den göms, ja hur många fåglar hittar ni?



Helgen har vi tillbringat framför iPads och curling-EM, vilken TV-sport curling är OCH vilka fantastiska lag vi har, WOW!

Förra året samma tid var vi på plats i Tallinn, nu i sittbrunnen var det ungefär samma temperatur som i ishallen…

Vi har även turistat i tornen vid hamninloppet och den äldsta bevarade medeltida fyren i Europa. Fyren använde man från 1500-talet och en bit in på 1800-talet som fängelse och det finns mycket bevarat från den perioden, exempelvis graffiti som fångarna gjort. Fantastiska mästerverk utkarvade bl a med hjälp av kedjorna de var fjättrade i.

Han är inte så bister som han ofta ser ut på bild, han skyller på solljus i ögonen och att han inte hittar sina solglasögon
Ett av många fantastiska graffitikonstverk

Slutligen så en väderleksrapport: vindarna har i stort varit S, SV och V sedan vi kom hit. Våghöjden i området mellan oss och Bilbao har legat på 3-4 meter huvudsakligen från väst. Om vi tittar framåt den närmaste veckan så är det svårt att hitta nåt’ lämpligt fönster, vi behöver knappt 1,5 dygn för att ta oss till Bilbao och dessutom vill vi ju ha lite marginal på detta. De öppningarna finns inte och de olika prognoserna t ex PWG och ECMWF visar väldigt olika 😦 Efterkloka vet vi att det hade gått bra att gå direkt mot A Coruna istället för den långa vägen via La Rochelle och Spaniens norra kuststräcka. Det är alltid lätt med facit i hand och då vi inte har satellittelefon så vi kan ta ned prognoser under färd så tycker vi inte att det varit värt risken. De flesta av oss vet att det visst går att segla i denna vind och dessa vågor men till vilket pris? Båten tar stryk av att dunka fram i grov sjö och oberäknelig vind, vi har ingen dead-line och är inte ute efter att uthärda om vi inte kan hjälpa det. Men med det sagt, när vi längtar efter lite varmare väder så vi läser syster och svågers blogg bushpoint.se och påminns om hur varmt och skönt det kan vara, även om de klagar på att det är för varmt i Guatemala, hahahaha.

Vi spanar i sociala flöden och ser att det så ”smått” börjar pyntas med stjärnor, adventsstakar och tom granar. Här i La Rochelle vill vi inte vara sämre och även om vi (ännu) inte adventspyntat så har staden vackert att bjuda på.

Close encounter of the dolphin kind och så en liten…

Vi kunde inte låta bli att bjussa på ännu en lite delfinfilm, hoppas att ni inte är trötta på dem redan.

Hemmavid händer inte mycket, ibland får vi sms om att något/någon befinner sig i vår trädgård. Oftast är det bara denna lilla filur 🙂

Det ser visst ut som om några kubik eklöv behöver krattas ihop … Vår granne Birgitta har iaf skött sig 🙂

Nu när vi ändå är inne på ämnet djur och natur så bjuder vi på ett gammalt klipp som ger hopp om ljusare tider, framåt maj nån’ gång. Knipor är roliga fåglar att observera. I början av maj börjar de parvis cirkulera runt vår tomt för att inspektera holkar och håligheter i ekarna. Emellan rundturerna landar de på vattnet utanför och, gissar vi, överlägger om vilket bo som verkar bäst och gnäller över att ”Bertil och Marie Knipa hade lagt belag på den bästa holken, i år igen…”. När honan lägger ägg så pågår det över en period på nästan två veckor. Efter varje lagt ägg bäddar hon omsorgsfullt om dem och flyger ut för att sedan återkomma efter 1-2 dygn för att lägga nästa. Honan ruvar ca 4 veckor och när ungarna kläcks så är de endast kvar i boet 1-1,5 dygn för att sedan kasta sig handlöst ner mot marken, tuffa krabater ❤

Vi hade en holkkamera och lyckades med konststycket att fånga ögonblicket då de lämnade boet. Knipmamman betedde sig lite annorlunda den morgonen så vi misstänkte att något var på G. Således riggade vi videokameran ute oxå 🙂

Det såg iaf bra ut i teorin…

Så kom äntligen dagen D.  Efter sex nätter i Brest öppnades ett fönster på lite drygt 24 h och vi tänkte förflytta oss ca 150 distans åt sydost. Ile d’Yeu var i vårt blickfång men vi hade i reservplan såväl Belle Ile och i sämsta fall (trodde vi ja…) Port Louis innanför Ile du Groix. Vi lämnade Brest vid 12 för att tajma när tidvattnet skulle vända vid Raz de Sein runt 16.30. Det hade ju brallat i rejält de senaste veckorna så även om det ”mojnat” lite så skulle vågorna stundtals vara höga. Genom Raz de Rein skall man helst gå vid ”slack” dvs när tidvattnet vänder, inte vid motström (om det inte är vindstilla) och aldrig vid motström och medel/hård vind. 

A= Ile d’Yeu
B= Belle Ile
C= Port Louis
Övre rektangeln =inzooming på dagens färd
Nedre rektangeln = inzoomning på Raz de Sein



Nu lite detaljerat, men icke-seglare, ni kanske lär er nåt’ nytt 🙂 Prognosen (PWG och ECMWF, för er nerdar) sade att vi skulle ha NW medelvind 8-10m/s, och max 14-15 i byarna. Första biten skulle vi gå mot strömmen och ha sjön snett framifrån, no probs! När vi kommit 8 distans från Brest så var byarna på 12 m/s, (normalt a piece of cake lr hur…?), och sjön så grov att vi tittade på varandra och sade samtidigt att vi vänder tillbaka. Inom en minut rådde det lugn i båten, vinden i ryggen och vågorna med oss, och vi tänkte, så här kommer det ju förmodligen att vara när vi väl vänder ned mot S / SW om nån timme så 15 minuter senare vänder vi åter utåt för att känna av läget.

Jag, Jessica, känner av sjön efter att ha varit nere och fixat lunch så jag ställer mig bakom ratten. Det slår i båten men snart skall vi falla av lite så vi står ut. Vi faller av, vågorna blir längre och det slår inte lika mycket men de kommer mer från sidan nu och några tornar upp sig så det pirrar lite magtrakten. Vågorna sköljer över fören och vid några tillfällen så letar sig vattenmassorna till rorsmans fötter.. Plötsligt kommer en våg som får mig ur balans men jag sitter som tur är fast i mantåget med säkerhetslinan so no worries men vad f….n! Vi kämpar vidare och en halvtimme senare händer det som får oss att vända tillbaka.

Out of nowhere kommer en våg från sidan som SKÖLJER/ÖSER/VRÄKER över hela båten. Jag formligen dränks, tom mössan dyngsur, höll på att göra en ”Staffan” (utlösa flytvästen genom att sköljas över av en våg). Som tur var hade vi vårt ”doghouse” (regn/vindskydd utanför nedgången till kajutan) uppe, om inte hade kajutan vattenfyllts… Ett snabbt beslut och vi vänder def tillbaka.

Det var två besvikna seglare som närmade sig Camaret sur Mer men så minuterna innan tilläggning fick vi sällskap av ”Dolph” och dagen fick ett värdigt slut ❤

Älskade delfin som får oss att glömma…. men måste du komma på besök precis när vi skall lägga till och inte har tid att filma och umgås?

Dolph, fick vi lära oss av kvinnan i marinans reception, är inte bara en trevlig välkomstbonus, han visar ofta sina muskler och mindre båtar BEWARE! i somras knuffade han på en båt så att en kille föll överbord Hahahaha!

Men… vad vill du egentligen?


Lärdomar av dagens övning:
– vindstyrkan är bara en mkt liten parameter i bedömningen av ”seglingsbarhet”
–  10 m/s är väldigt olika upplevelser inomskärs i Sverige och med ”hela Atlanten” som trycker på
– lita på din magkänsla och ändra planer i tid, inte värt det att riskera nåt’

Jag är iaf väldigt glad över att segla med Fredrik. Han är otroligt duktig på segling och jag litar på hans kunnande till 100% det gör att jag kan fokusera på det jag är bra på, planering, alternativa lösningar, få saker gjort (om än nån’ annan (läs Fredrik) ofta får genomföra…) och inte minst matlagning* 🙂 Vi är ett bra team ❤

* vikten av god mat och matlagning till sjöss är kan inte nog lyftas. Detta får vi ta upp i ett annat inlägg, det är ju inte så att vi har ont om tid och inte hinner med….

Besvikna över att inte ha kommit längre från Brest än till Camaret sur Mer är vi ändå nöjda över att vi gav oss iväg, optimistiska i sinnet. Värdefullt att uppleva segling  i denna miljö, så annorlunda än det vi har varit vana vid. Väder till sjöss och till fjälls skall man ha all respekt för. Det vänder så fort och man är väldigt utlämnad till vädrets makter och visst, vi hade förmodligen klarat av Raz de Rein och även en ev. helvetesnatt med vågor och byvind och kanske varit på Ile d’Yeu vid lunch onsdag 13 november men till vilket pris? Inte ett pris vi är villiga att betala iaf… vi har ingen tidplan och vi är gärna utan dessa extrema upplevelser och har fått inse att det tar liiiiiiite längre tid att komma dit vi vill.

Efter tilläggning med assistans av Dolph tog vi en kort promenad i byn som gav mersmak. Vi ser fram emot en härlig promenad imorgon. Fredrik hämtade pizza till middag och höll på att trilla i sjön när Dolph smög upp bakom honom och andades ut med lite extra tryck. Vi lär se mer av vår nya busiga vän ❤

Konsten att fördriva tid

Sicket’ hundväder…

Tack för alla lyssnartips vi fick på Facebookgruppen ”Hatomi”! Vi har haft några veckors riktigt skitväder och har haft svårt att ens ta oss från båten vissa dagar. I onsdags  lämnade vi L’Aber Wrac’h och gick till Brest. Vi slutar aldrig att förvåna oss över vilken jobbig sjö lite vind, tidvatten och öppet vatten ut mot Atlanten skapar. Runt Bretagnes NV hörn ligger passages Raz de Sein, här gäller det att tajma passagen både med avseende på vind och ström i synnerhet om man har en båt som inte går så snabbt. (Som tur är gäller det oftast inte oss.) Inte ovanligt med motström på 5 knop.

Skönt att komma runt hörnet för att nu antingen få ett vindsfönster för Bisacayaöverfart mot A Coruna eller att traggla vidare längs Frankrikes Biscayakust för att dra mot Spaniens norra kust när tillfälle ges.

Vädret i L’Aber Wrac’h var det värsta hittills, alltsom oftast regnade det och vindarna låg som regel runt 15-20 m/s och byar på över 25. Vi som tyckte det blåste mycket i Cuxhaven… Tidvattenskillnaden var 6 meter, otroligt fascinerande 🙂

Vi fick ändå någon för- och eftermiddag med OK väder och gick då långa promenader. Byn ligger verkligen vackert och är nog ett paradis maj-sep. De hade fem olika vandringsleder och bebyggelsen är ofta mycket vacker. Jordbruket är framträdande och något som förvånat oss är att majsfälten är så många och vidsträckta om än nu skördade.

No filter, I promise 🙂
De två världskrigen har satt sina tydliga spår i Normandie och Bretagne. På väg tillbaka från Paris besökte vi D-day muséet i Arromanche les Bains som blev en intressant uppfräschning över vad som faktist hände och hur man lyckades. Snacka om logistik! Kyrkan i L’Aber Wrac’h har ett fint minnesmärke över bybor som stupat i dessa krig, såväl soldater som civila. Om ni zoomar in på texten ser ni att vissa släkter drabbats mycket hårt.

Ett annat bruk är alla ostronodlingar, intressant att se hur de odlas och skördas.

På muséet Oceanopolis i Brest visade de hur ostronen odlas i kassetter. Det tar 3-4 år att odla fram ett ostron.
Skördar vid lågvatten och kan sedan vid högvatten åka ”hem”.

Vi sammanstrålade även här med Ingalill och Ralf på Victoria och fikade, åt mat samt spelade spel. De skall ”bara” ta sig runt till Brest för att där ta upp båten och sedan återkomma i april för vidare färd söderut.

I Brest sysslar vi med lite båtunderhåll, vi har fått en ny handkontroll samt däckskontakt till ankarspelet hitskickad. En pinne i handkontrollens kontakt hade rostat sönder och fastnat i däckskontakten. Kontakten sitter på ett utsatt ställe mellan ankarbox och segelstuv. När vi går i grov sjö så står det vatten kvar nära kontakten och, gissar vi, står även över kontakten om vi seglar på styrbords bog. Kontakten är IP64 men har ändå blivit fuktskadad, sura pengar men bara att göra om och göra rätt. Vi kommer att 1) ta bort handkontrollen när vi seglar och inte planerar att ligga för ankar 2) dränera detta utrymme så att vatten inte kan fastna där fortsättningsvis.

Slutligen så fick vi äntligen besök av delfiner, först när vi gick från Roscoff till L’Aber Wrac’h och sedan även när vi gick mot Brest. Det är väldigt svårt att filma på ett bra sätt när sjön är jobbig så ni har säkert sett bättre delfinklipp men detta är vårat ❤

Håll tummarna för att vädret stabiliserar sig så att vi kan lita på prognoserna, iaf 3 dagar framåt. Som läget är nu så ändras vindstyrkor och lågtrycksbanor ganska mycket på endast 12 timmar och det känns si så där pålitligt…

Roscoff – en pärla!

Det blev återigen inte riktigt som vi planerat. Istället för att gå in till Cherbourg ändrade vi oss och la om kursen till Roscoff. Det skulle bli ytterligare hundra distansminuter och en natt till. Vindprognosen var dock positiv och vi tog möjligheten att komma ytterligare en bit på väg. Vi bestämde oss också för att gå utanför Alderney och Guernsey för att slippa den kraftiga strömmen som blir mellan öarna och fastlandet.

Seglingen gick bra och det var bara några få fiskebåtar ute under natten. När Fredrik gjorde sitt pass klockan 03.00 till 06.00 fick han dock en mindre chock. Helt plötsligt ljuder djuplarmet på plottrarna och instrumenten det står att det är mindre än 2 meter djupt. Han konstaterar att vi inte står på grund och att sjökortet säger att det ska vara 70 meter. Nu infinner sig frågan: vad är det? Däcksbelysningen slås på och ficklampor lyses i vattnet men inget konstigt syns. Det är bara lite grumligt. En kontroll med det framåtseende ekolodet säger att det är 40 meter djupt men också att det är som en vägg framåt. Båten uppför sig inte konstigt så ingenting stort har fastnat heller. Efter en resultatlös omstart av instrumenten och 10 kvitterade larm senare återgår lodet till att visa normalt djup efter en timme. Mysteriet kvarstår. (Kommentera gärna med förslag på vad det kan ha varit.)

Frukost i ”doghouse”

Vi kom fram till Roscoff vid 9.30 och kom in i en mycket modern marina. Den är bara sju år gammal och har fina bryggor, bra faciliteter och hjälpsam personal. Vi har lånat cyklar och turistat lite kring byn men att vara inblåst innebär att det blåser, även när man cyklar, så mer än ett par timmar blev det inte.

Kronärtskockor en masse

Fascinationen med tidvatten har ännu inte gått över för oss, dramatiskt och kul att se hur omgivningen ändras på endast 6 timmar.

Lågvatten
Högvatten

Igår cyklade vi till affären för att handla men då hyrde vi elcyklar för första gången. Vilket fusk! Trots motvind, uppförsbacke och full last var det som att cykla nedför med vinden i ryggen. Det var härligt, men någon motion gav det inte.

Vi har även träffat vårt första svenska längeseglarpar, Ingalill och Ralf på s/y Victoria. De seglade iväg från Piteå i somras i sin Maxi 108 och har som mål Medelhavet nån’ gång. De började segla för fem år sedan och är redan iväg på detta äventyr. Härligt tycker vi 🙂

Tröttsamt med dessa starka vindar, de har toppat på över 20 m/s, och det är inne i marinan…

Oavsett hur fin marinan är och hur gullig byn än är så inser vi att vi behöver hitta på något. Blåst och regn i luften är ju inte golfväder heller så därför blir det lite kultur i Paris ett par dar med stopp vid D-day-museet och Omaha beach (för Ulfs skull) på vägen tillbaka. Det blir även ett kort stopp vid HEC School of Management Paris Det var där vi träffades i maj för 29 år sedan när Fredrik satte sig på Jessicas handduk eftersom ”han inte ville bli smutsig om shortsen…” ❤

Vatten i kölsvinet

Nu befinner vi oss i Dieppe men ger oss iväg redan ikväll, tisdag, till Cherbourg. Vi vill närma oss Frankrikes nordvästra kust så att våra valmöjligheter att ta oss vidare öppnas upp. De senaste veckorna har det vara västliga till nordvästliga vindar och stundtals ganska friska sådana. Bara vi kommer runt Frankrikes nordvästra hörn så blir vi öppna för de flesta vindriktningarna, vi kan välja att gå längs Frankrikes kust eller om tillfälle ges segla över Biscaya mot Spaniens norra kust-linje.

 

Tipsar gärna om appen Windy  där ni snabbt får en överblick över världens rådande vindar mm, inte minst spännande att kolla när det är orkaner på G. Vi använder Predictwind och framförallt deras offshore app, vi betalar dock för vårt abonnemang. Som det ser ut nu så går vi inte över Biscaya den närmaste veckan…

Vad har vi då hittat på den senaste tiden? Efter Cuxhaven begav vi oss till Borkum, den sydligaste tyska ön av de Frisiska öarna. Därefter seglade vi till Amsterdam och hade en intressant museumdag, vi missade Rijksmuseum när FYI var i Anmsterdam 2016 så nu såg vi bl a en intressant utställning med Velàzquez och Rembrandt. Vilken fantastisk app de hade, den bästa vi någonsin använt vid museibesök! Vi gick även till Diamantmuseet men tyvärr, Eva, hade det chanserat, flera utställningsdetaljer var oanvändbara och deras app fungerade ej. Från Amsterdam gick vi en kort tur till Scheveningen, stadsdel (?) i Haag och passade bl a på med en tur till Rotterdam och deras enorma hamn. Mer om Rotterdam en annan gång (kanske…)

Vi fick även ägna oss åt lite båtunderhåll. När vi skulle rulla in focken (förseglet) strax innan Amsterdam upptäckte vi att en av lattorna var på väg ut ur dess ficka och mycket riktigt när vi rullade in seglet så plumsade lattan överbord :(. Vi har stående lattor och öppningen är nedåt. Vi tänkte att seglet gått sönder för hur annars kan lattan lösgöra sig, det är en 20 cm lång kardborreförsedd segelbit som låser öppningen. Döm om vår förvåning när allt är intakt men lattan ”lost at sea”. Ny latta införskaffades hos en segelmakare .

Vi tuffade vidare söndag fm, nu med Dieppe i sikte måndag kväll . Seglatsen var fin fram till solnedgången då jag dristade mig att skicka en Snap till barnen, det skulle jag inte gjort.

 
 
Jag gick och lade mig 21.30, kunde inte somna lika väl var väl det då vi fick påhälsning av Belgiska polisen som ville att vi skulle hålla undan för ett stort fartyg som de eskorterade. Försökte somna om men väcktes snart av Fredrik som ville att jag skulle komma upp eftersom vinden brallade i och det var många stora fartyg nära oss. Vid midnatt gick Fred ned för att sova en sväng och fick väl iaf 2 timmars sömn. Jag fick hällregn i två av tre timmar. Vaktbyte vid 03.00 och jag fick kanske 1 tim sömn innan jag fick gå upp och hjälpa till att rulla in focken, nu låg vinden på 14-15 m/s i medelvind och 18 i byarna, INTE vad någon prognos visat. På måndag fm dog vinden ut och vi drog igång motorn. Efter en timme började det blåsa igen så vi hissade på och jag tänkte ta mig en tupplur men tänkte att jag kollar kölsvinet först, en god rutin vid t ex vaktbyte, för att se att allt är OK. Gissa om vi blev förvånade när de skvalpade en massa vatten i vårt hittills alltid torra kölsvin. En snabb koll visade att det var sötvatten, skönt!

Ni kanske tycker att vi bara har problem och bekymmer men det har vi inte, vi tycker dock att det är viktigt att berätta om hur det faktiskt är att segla och bo på en båt. Allt är inte blått vatten, sol och drinkar.

Tillbaka till kölsvinet,  jag försökte börja tömma ur vattnet medan Fred seglade. Nu brallade det plötsligt i igen och vågorna började gå mycket höga, inte heller enligt morgonens prognos… Det dröjde inte länge förrän Fredrik vrålade, ”kom upp”, nu var vinden lika stark som natten innan och vi drog in focken till bara ett ”frimärke” var utrullat, vi gjorde ändå god fart i motströmmen! Tack och lov seglar jag med Fredrik som står ute i regnet i ur och skur, jag servade med fika och navigation och utkik efter båtar. Regnet vräkte ned och vågorna kom från alla håll så Fred hade nog med att styra och hålla kurs, inte tal om att hålla på med plottern. Strax efter 17 anlände vi till Dieppes inlopp, vi prickade högvatten men vågor på 2-3 meter strax utanför och en Port Control som inte svarar på VHFen gjorde det mindre kul. Allt gick dock bra och vi hade ännu en seglats att lägga på minnet. En snabb middag och sedan gick vi till kojs, 2 tim sömn och nån lågkvalitetstupplur de senaste 30 timmarna tog ut sin rätt. Vi sov gott i 12 timmar 🙂

 
 
Tisdag fm ägnade vi åt att tömma vatten ur kölsvin och torka bunkrade matförpackningar som vi förvarar i angränsning. Felsökningen gav INGET, det enda som ”var nytt” var att vi kört watermakern när vi seglade och att regnet vräkt ned de senaste dygnen. Fredrik funderade, skulle det kunna läcka i kopplingen där watermakervattnet går ned i tanken, vi för ner vattnet via avluftningsslangen till tanken. Vi beslutade att fylla tanken till brädden så vattennivån så att säga skulle ”stå över” kopplingen. Lång historia kort, där läckte det som ett såll… Allt vatten vi gjort när vi seglade hade läckt ut denna väg eftersom båten lutade åt babord och vattnet aldrig nådde tanken eftersom genomföringen till tanken låg högre än kopplingen. Vi (läs Fredrik) får dreva om gängorna och kanske slänga på några slangklämmor till, men det får bli i Cherbourg. Vi skall ju ha något att göra där oxå 🙂
 
Nu ger vi oss strax av mot Cherbourg, kl18.00 färjan skall få gå först, det är trångt vid inloppet.
 

I väntans tider

Det är lite tradigt att gå här och vänta, i synnerhet eftersom vi haft två lite längre oönskade stopp på vägen. Vad sysselsätter vi oss med när vi ligger i hamn?

Det viktigaste på agendan när man kommer in i hamn är att leta upp Wi-Fi 🤣, här i Cuxhaven har prestandan varit urusel och det blir väldigt frustrerande när man skall tillbringa mycket tid på en plats. Vi satte upp sittbrunnskapellet eftersom mottagningen var bäst i sittbrunnen. Byggfläkt på (då vi hade landström) så det blev riktigt varmt och mysigt .

Fredrik passade på att förfina tekniken i att göra loopar och soft-shackel i dyneema. Jag har försökt skapa vår hemsida och har fått många nya gråa hår på köpet pga Wi-Fi. Nu är den publicerad men det finns kvar att göra men det får bli i en annan hamn med bättre uppkoppling.

Vi har även ”gjort” Cuxhaven, en fin liten stad om man bara kommer bortifrån hamnarna. Vi gick på Windstärke 10 – haveri- och fiskemuseet, ett fascinerande museum som visade på Nordsjöns baksida, vad som händer i hårt väder.

Prickarna visar kända vrakplatser, den svarta linjen är vår kurs till Borkum…

Igår kväll toppade vinden, vi ligger väl skyddade men vinden var uppe över 17 m/s byarna. Nu går vi mot Borkum och hoppas att fortsätta till Amsterdam på måndag. Håll tummarna.

Väder och vind

En del av er (som inte seglat så mycket) är kanske fundersamma över hur vi resonerar kring väderfönster, hur bedömer vi situationen osv Här en liten inblick i hur det ser ut just nu.

Vi, liksom många andra långseglare, använder oss bl a av verktyget Predictwind (PW). De har 4 prognosmodeller, 2 egna PWG o PWE och 2 externa, ECMWF o GFS. En prognos är hyfsat säker de första dagarna därefter avtar precisionen avsevärt.

Bilden visar vårt läge just nu, vi befinner oss vid X, första pilen pekar på Borkum och den andra på Den Helder, två hamnar som passar oss avseende djupgående.

Det finns fler hamnar men då måste vi ta mer hänsyn till tidvatten vilket gör det mycket svårare då tidsfönster vad gäller vädret är lite tajta just nu. Det är dock knappt 100 distans mellan Cuxhaven – Borkum respektive Borkum – Den Helder. Ett rimligt antagande är 15-18 timmar (för 100 distans) hänsyn tagen till vind och strömmar, inget är säkert dock, förutsättningarna kan snabbt ändras.

Videon visar prognosen från PW PWG kl 9.00 tisdag. Ni kan se tidsaxeln längst ned, vindhastighet anges i knop (dela med 2 så får du ungefärlig m/s). Lila – orange är bra, rött till vinrött, mindre kul. Pilarna visar vindriktning. Vi skulle vilja ha allt utom W – SW (hahahaha), och kom ihåg rött och mörkare, we no like…

Cuxhaven

Nu befinner vi oss i Cuxhaven, vi kom hit i måndags och blir förmodligen fast i hamn några dagar/ en vecka eller så… Vädrets makter är lite emot oss för tillfället och vi ger oss inte gärna ut på Nordsjön ens i halv-hårt väder. Det kryllar inte av hamnar längs tyska eller holländska kusten för oss, vår båt går djupare än de flesta. Hamnarna som passar oss bäst ligger 15 -18 timmar bort och vi har svårt att hitta ett vind-/ väderfönster som passar det de närmaste dagarna. Trist men å andra sidan så är denna situation inget ovanligt vid segling i dessa vatten eller för den delen denna tid på året.

Vi anlände till Kiel i lördags em, Holtenaus gästhamn erbjöd inga platser där vi fick plats, Hatomi är för ”tjock om midjan” för att gå in mellan pålarna, vi lade oss isället långsides vid en kaj.

Slussningen på söndag fm gick bra även om väntetiden blev lång, ca 2 timmar. Kiels slussar är undermåliga och endast de två stora slussarna där även gräsligt stora tankfartyg slussar är i bruk. Vi slussade med en tanker och knappt 10 andra fritidsbåtar. Slussportarna hann knappt öppnas in till kanalen förrän den första tysken trängde sig förbi 🙂.

Kanalfärden gick bra och sen em anlände vi i Brunsbüttel, kanske världens fulaste hamn. Vi tänkte lägga oss i gästhamnen som ligger bredvid de nya slussarna för stora fartyg, vinden tryckte på i aktern men djupet skulle vara 3,5m med en uppgrundning till 3m åt NV, så det kändes lugnt. We think NOT! Direkt innanför den trånga infarten så grundade det upp, ganska snart stod det 2,9 och några sekunder senare 2,7 på djupmätaren (när den visar 2,5 så står vi på botten).

En snabb manöver och vi lade till längst ut åt NO, precis bredvid in-/utfarten till en av slussarna.

Det går inte att beskriva eller återge på bild/film hur det känns när en tanker på 160*24m går förbi 20-30 meter ifrån en. Mäktigt är bara förnamnet, fantastiskt nog så låg vi tryggt och säkert, fartygen drar nästan inte upp någon sjö vid låga farter. Ljudnivån skall vi inte tala om dock men konstigt nog så sov vi relativt bra ändå. Bara man vet att man ligger förtöjd bra så står man ut med konstiga ljud, ljud som man skulle studsa upp ur bingen för om man låg på svaj i nån vik.

Med lite filter blir det mesta vackert…

Måndag fm slussade vi så ut i Elbe. Slussningen gick mycket smidigt, ingen väntetid vid de gamla slussarna som hanterar mindre båtar.

Nu fick vi försmak på vad som väntar oss i Nordsjön och Atlanten, tidvatten och med- och motström. Vi seglade på i maklig takt ca 2-3 knop genom vattnet men medströmmen gjorde att vi for 6 knop över grund, hur vi än gjorde så skulle vi anlända ”för tidigt” till Cuxhaven, dvs behöva gå in i hamn med kraftig ström i sidan. Allt gick bra och nu ligger vi tryggt långsides i Cuxhaven i väntans tider.