Författararkiv: Jessica

Var det nån’ som sa fest?

Vi sänder fr o m 30/4 inte ut vår position via satellittelefonen, detta eftersom vi inte har behov av den för väderprognoser längre och inte vill betala en månad till för något vi inte har användning av. Då vi nu är i vatten där vi nästan jämt har mobiltäckning så sänder vi ut vår position och vart vi är på väg via MarineTrafiic (webbsida eller app) istället, ni behöver inget abonnemang för att hitta oss där.

Vi fick vänta i 40 minuter för att få slussa in i Kielkanalen vid Brunsbüttel. Vi slussade tillsammans med en liten segelbåt och en bautastor lastbåt.

Vi var igenom vid 12.00 och påbörjade den 52 sjömil långa kanalen, ca åtta och en halv timmas färd, så vi hoppades hinna slussa ut innan 21.30 som var tiden vi som fritidsbåt inte längre fick åka på kanalen. Denna tidsgräns varierar med årstid och dagsljus.

Vi fick en fin kanaldag, många helglediga båtspanare längs kanalen, grönskan spirade och vi fick vårfeeling. En hel del större lastfartyg passerade oss så det gäller att hålla sig väl åt sidan. Områdena längs med kanalen är mycket välskötta och vid Rendsburg finns det en lustig färja som hänger under en bro.

När vi närmade oss Kiel såg vi att slussporten öppnades och vi kunde slussa ut med två större fartyg och 4 andra segelbåtar, smidigt värre.

Väl ute gick vi till en näraliggande hamn och fulade till oss en gratisnatt, allt var stängt och ingen att kontakta 🙂

Söndag morgon styrde vi kosan mot Bornholms östra sida, vi fick en fantastisk seglingsdag för gennaker. De dagarna har varit lätträknade sedan avfärd september 2019 men är Fredriks sail of choice, så han var nöjd 🙂

På kvällskvisten dog vinden helt och vi fick tuffa för motor resten av resan. Vi fick en sagolik soluppgång och det är helt fantastiskt på dessa breddgrader hur långsamt solen går upp så man får njuta extra länge ❤

Femton minuter före ankomst Nexö kom Mr Murphy på besök, det blåste upp rejält, allt för att ge oss en utmanande tilläggning. Som de proffs vi är gick allt bra 😉 känns verkligen skönt att ha Fredrik bakom ratten och bara behöva vara hoppilandkalle dessa gånger…

Vi hade bara ett knappt dygn på Bornholm så utforska ön får vi göra vid annat tillfälle. Nu har vi lämnat Nexö och räknar med att vara i Kalmar onsdag fm. Om allt går väl så lämnar vi båten där och tar tåget hem på torsdag för att åka till Göteborgstrakten på Torbjörns 60-års fest lördag morgon. Jag skjutsar sedan tillbaka Fredrik till Kalmar och styr kosan hemåt. Fredrik får hjälp av en god vän, Staffan, och seglar hem båten helgen 13-15/5.

Det känns härligt och roligt att ha båten hemma igen 🙂

Kielkanalen nästa!

Vi blev inte inblåsta särskilt länge i Boulogne sur Mer, prognosen hade lovat N – NO vind länge men det som förändrades var att vindstyrkan skulle bli mindre. Vi tänkte att vi gör ett försök och om det blir för jobbigt med vind mot ström så kan vi ju alltid avbryta och gå in i nån’ hamn, men… nu går jag händelserna lite i förväg. Tre dygn hann vi stanna i B s Mer, en fin liten stad och en väl fungerande marina men…. De har lite otur i år, två av deras tre gästpontoner, inklusive tankningsbryggan, är på underhållsservice som blivit försenad så årets säsong blir knepig att få ihop tyvärr. Vi kunde således inte ta nka diesel men skam den som ger sig, vi promenerade till närmaste mack, varsin 20 liters dunk, Fredrik fick även bära en 10-liters medan jag nöjde mig med ryggsäck full med mat. Vi kände av nya muskelgrupper flera dagar senare …

Vi tog en promenad till ”Gamla Stan’” och fick lite Visbykänsla, omgärdad av en mur och en härlig atmosfär innanför muren. Huvudattraktionen är Notre Dame, en basilika med lång historia. Dess ursprung, om än inte lika magnifik som dagens, är en stenkyrka från 1100-talet, på 1500-talet uppgraderades den till katedral, revs 1798 för att återuppbyggas 1879 som en basilika. Vid återuppbyggandet upptäcktes 1100-tals kryptan som är en av de största i Frankrike. Den har nyligen restaurerats och var helt fantastisk kan vi intyga.

Söndag var även valdag och den ramades in på ett fantastiskt sätt vid vallokalen ”Hotel de Ville”.

Vi hann även med ett besök på Nausicaa, Europas största akvarium. Vi tänkte att vi var smarta och gick dit på måndag fm, söndag, alla loosers dag, då var väl alla j…lar där!? Njaaaae, på måndag fm så var etthundratusen skolbarn där, typiskt att vi glömde hörselkåporna… Nåväl, ett mycket fint akvarium, dock störst m.a.p volym tror vi, vi har varit på finare akvarier.

Dags för avfärd, vi vågade nästan inte säga det till nån’ men vi siktade lite offensivt på Cuxhaven, dvs klippa resten av Frankrike, Belgien, Nederländerna i ett svep och sluta upp i Tyskland… Vi skulle dock vara nöjda med Scheveningen (Haag) men som sagt vara beredda att avbryta tidigare och gå in till Calais, Zeebrugge eller dylikt om förhållandena skulle bli jobbiga. Vi visste att vi skulle ha vinden rakt i nosen, iaf ända upp till Frisiska öarna, tjugo öar från Texel i väst till Mellum i öst. (8 i Nederländerna, 12 i Tyskland)

Fråga var om det skulle funka att gå mer eller mindre för motor 200 sjömil, om vi skulle behöva kryssa så hade vi nog behöva gå in senast i Scheveningen. Den seglingsbara korridoren runt hörnet förbi Calais är smal och högtrafikerad så vi hade behövt slå stup i kvarten, dessutom är vattnet utanför norra Frankrike och Belgien fullt med uppgrundningar så motor var det enklare valet.

Som ni förstår gick det bra att gå en hel del för motor, motvinden blev inte alltför jobbig i den sjö som byggdes upp framförallt i motströmmen. Vi gav oss av 19.00 tisdag kväll och kom fram till Cuxhaven 2,5 dygn senare. Nöjda med vår etapp gör vi följande reflektioner:

– första natten var jobbig, vi gick i mörker från strax innan Calais till strax innan Zeebrugge. Otroligt intensiv trafik, inte en lugn stund, alla sinnen på helspänn MEN vi behövde inte ropa upp något fartyg på VHF:en och vi blev inte uppropade men som sagt inget podlyssnande eller Netflix denna natt…

– andra natten kändes lugn, vi betade av Amsterdam till Vlieland (en av de Frisiska öarna), Jessica hann med 4 avsnitt av ”Anatomy of a Scandal” (Netflix), vad Fredrik lyssnade på? Ännu en lättlyssnad Homandeckare… och vi kunde börja segla fr o m Den Helder wohoo

– tredje natten, Nordeney till Elbes inlopp, var oxå jobbig. Varför? Främst pga att det är så grunt i dessa vatten och det ger inte så mycket spelrum samt att trafikleden för de stora fartygen går nära land så det finns inte så mycket att leka med för oss småttingar. I tillägg så finns det otroligt många sjömärken som, pga att det är så grunt, visar var fartygen kan gå in till diverse hamnar, i sammanfattning det blinkar vitt, grönt och rött överallt. Detta plus alla fartyg som är i rörelse med sina egna vita, gröna och röda ljus ger att det är mycket svårt att skilja ut vad som är vad, alla sinnen är på helspänn!!!.

Vattnen från Calais och hela vägen till Elbes inlopp är fullt av vindkraftverksparker, det är väldigt grunda vatten och måste vara optimala förhållanden att bygga dessa parker inte minst för att det oxå blåser en hel del där 🙂 Det största området vi seglade förbi ligger utanför Zeebrugge och är 13 * 20 sjömil stort (25*38 km), helt sjuuukt stort och mäktigt att skåda.

Vi har lagt några tusen sjömil bakom oss men vi har (ännu) endast upplevt en handfull riktigt läskiga händelser och två av dem hände denna natt…. Den första var ett sjömärke som bara svischade förbi oss, grönt ljus och inte utmärkt i sjökortet. Den andra var en segelbåt som hade ALLA lanternor tända, ingen AIS, för oss så försvann denna båt i virrvarret av alla andra ljus runt omkring. Det var först när den var riktigt nära oss som vi (Fred) såg vad det var… Allt gick bra men Fredriks puls var hög! En sak är klar, radarn skall fixas asap! Vi seglar INTE i mörker i Stockholms skärgård utan radar, inte alla har AIS där… vi trodde INTE att en liten (osynlig) segelbåt skulle trafikera dessa farvatten utan AIS i mörker, tror inte att de fattar läget…

I Cuxhaven som vi nyss lämnat bakom oss bunkrade vi mat, diesel och sovtimmar och påbörjar om några timmar vår färd genom Kielkanalen.

Nu kanske någon har undrat, varför denna brådska? Jo det skall vi berätta i nästa inlägg 😉

Hoppas att ni får en härlig Valborgshelg ❤

Ingen rast, ingen ro…

Idag lämnade vi Dieppe, hmmm Dieppe tänker du, ni är väl i Cherbourg?

Nu när vi har ångan uppe sas så har vi svårt att komma till ro. Minsta möjliga öppning att gå norrut synas och förverkligas! Prognosen de närmaste 10 dygnen visar nordost i varierande styrka men det vi funderar ännu mer över är strömmarna !!! En sak är att vi förstår hur tidvatten funkar men i Engelska kanalen där en otrolig mängd vatten skall förflyttas var sjätte timme är lite svår att greppa. Låt oss ta Dieppe som exempel… där skall vattennivån skiftas upp/ned mellan 6 – 9 meter var sjätte timme, 9 meter när det är sk springflod eller nipflod är skillnaden som störst, dvs 9 m i Dieppe. Kolla in lågvatten-Fredrik, de röda linjerna markerar bryggans nivå vid högvatten. Mellan låg- och högvatten kom värsta motoryachten in i hamn, 90 fot aka 27 meter, och förstörde min högvattenbild…

När vi gick från Cherbourg försökte vi tänka till och iaf förstå vilka strömmar vi skulle möta, strömriktningen, dvs mot- lr medström, stämde hyfsat bra men styrkan på strömmen stämde inte med vad vår Navionics programvara visade. Hur som helst så gick allt bra, lite mer med- och motström än förväntat men summa summarum hyfsat enligt förväntan. Här kommer en liten fördjupning i ämnet, du som inte är intresserad kan scrolla ned och titta på den vackra katten och sedan fortsätta läsa…

Hur som helst tycker vi att det är svårt att planera när vi måste ta hänsyn till tidvatten, man vill helst gå ut från hamn när vattnet är på väg ut och in i hamn när vattnet är på väg in MEN man vill inte gå in lr ut när vattnet strömmar som mest så det gäller att tajma timmarna runt när vattnet står som högst respektive lägst. Enkelt tänker ni, hur svårt kan det vara… det beror ju på vart du vill segla, i detta fall nordost eller sydväst (om du inte skall till England dvs). Det som gör det extra krångligt i Engelska kanalen är att det är trångt, stora vattenmassor skall passera genom en trång kanal (rött i nedan bild), dessutom har denna kanal lite öar, utstickande landområden och därmed en bukt (där vi befinner oss) som försvårar det ytterligare och skapar extra kraftfulla strömmar (grönt i nedan bild).

En faktor till att ta hänsyn till är dagsljus, här i Frankrike är fiskeredskapen många och lite bättre märkta än i Portugal och Spanien men lik förbannat svåra att se :(. Sååååå hänsyn att ta 1) tidvatten 2) strömmar 3) dagsljus och inte att förglömma att hög- och lågvatten förskjuts ca 1 timme per dygn, WTF är det en någon idé att planera ?

Vi hittade en hemsida, Tidemap, som vi har utvärderat idag, den skall visa faktiska strömriktningar och strömstyrka enligt tidvattenkalendern. Tidemap visade sig vara mycket precis, strömriktningarna stämde likväl tidpunkt när strömmen vände från sydgående till nordgående. Detta verktyg blir användbart iaf till dess vi gått in i Kielkanalen. Vi får se om vi hinner så långt innan provperioden tar slut annars får vi kosta på oss 9 EUR för en månad till 😉

Visst är hon fin vår katt Nosen ❤ hon fyller 17 år i oktober!

Risken finns att vi blir fast i Boulogne sur Mer ett tag som ni ser på nedan prognos fredag – Valborg/1a maj.

Vi håller tummarna för att vi får några öppningar dock, vi är 4-5 timmar från Calais, 7-8 tim från Dunquerque, 1 dygn från Scheveningen (Haag). Vi kan ju alltid göra korta dagshopp och 4 etapper så är vi i Scheveningen. Hoppet är det sista som överger en…

På söndag är det val i Frankrike, konstigt nog har vi inte märkt av det överhuvudtaget.

Hoppas ni får en härlig helg och att det fina vädret består 🙂

Dygn 3 – Cherbourg nästa

Livet ombord flyter på, om någon timme är vi i Cherbourg.

Se så slät man blir av lite Snapchat 😉

Vår Biscayaöverfart platsar i kategorin lugn och behaglig, med undantag för det första halva dygnet då vi gick i kryssvinkel mot vinden, det lutade en hel del som flera av er sett på Facebook :).

Resterande del av överfarten har mestadels bjudit på halvvind och slör (vind snett bakifrån). Vi har haft en hel del perioder utan vind oxå men det visste vi redan när vi kastade loss.

Som ni har förstått tog vi beslutet att fortsätta till Cherbourg, kändes lika gott det, istället för att anlända till Roscoff mitt i natten. Redan när vi närmade oss Frankrikes kust så kände vi av strömmen, vi fick 2 knops motström som sedan växlade till medström och tillbaka till motström. Vi fick ännu en natt med fantastiskt månsken, det gör det lite enklare att uthärda nattpassen.

När vi närmade oss Guernsey och därefter Alderney drog vi vinstlotten och hade som mest 4,5 knops medström, då är det roligt att segla 🙂

Vår fart genom vattnet var 5,5 knop, som mest var vi uppe i 10 knop över grund (FÖG)

När vi vände in mot Cherbourg tog det roliga slut, ca 13 sjömil kvar och det verkar ta över 6 timmar !!! Helt sjuk motström, som mest 5,5 knop … Nåväl, med så många timmar kvar och i strålande solsken hissade vi upp gennakern som inte sett dagsljus sedan oktober.

Nu, 1580 sjömil senare, har vi kommit mycket längre än vad vi hoppades på för lite drygt tre veckor sedan när vi lämnade Lanzarote. Vi får se vad vädergudana bjuder på de närmaste veckorna, klart är att vi siktar på att gå vidare om möjlighet ges innan iaf Jessica åker hem till Sverige andra veckan i maj. Fortsättning följer…

Den första gången vi stötte på delfiner på väg söderut hösten 2019 var i de här trakterna när vi lämnade Roscoff och gick till L’Aber Wrach. I morse, när Jessica låg och snarkade, kom de åter och gav oss en sista hälsning, om än kortvarig.

Dygn 2 – Motorgång i dimma

Ännu ett dygn lagt till handlingarna, vi har haft turen att följas av delfiner de verkar aldrig tröttna 🙂 Det har varit väldigt lite trafik men där vi befinner oss just nu, ca 40 sjömil väster om Brest så har det varit en hel del trålande fiskebåtar. I eftermiddag (söndag) går vi runt Frankrikes nordvästra hörn och vi funderar på om vi skall nöja oss med Roscoff eller om vi skall pusha vidare till Cherbourg. Vi har nu en faktor till att ta med i beräkning, tidvatten och de strömmar som följer av det. Ungefär var sjätte timme vänder strömmen med eller mot vår färdriktning och i de vatten vi kommer att befinna oss på väg mot Roscoff/Cherbourg så varierar strömmen mellan 2 – 4 knop.

Enda smolket i bägaren är att vi har haft dimma, första omgången lördag eftermiddag i ca 5 timmar. Det känns alltid lite läskigt att endast ha 100 meters sikt, lite samma känsla kan tänkas för den som seglar på natten för första gången och seglar in i en svart vägg. Nattsegling är vi ju vana vid och ofta har man månsken som lyser upp lite. Vi förlitar oss på att fartyg som går i dessa högtrafikvatten har AIS men vi hade gärna haft en fungerande radar som backup. Dimman återkom under sen-natten och har varit med oss fram till lunch. Det blev några jobbiga timmar i både dimma och mörker med alla sinnen på helspänn.

Emellan dimomgångarna fick vi njuta av en fantastisk solnedgång och månuppgång.

Allt väl ombord ❤

Dygn 1 – härlig segling

Vi lämnade ett soligt A Coruna vid 8 fredag morgon, Helgpasset spelade på P4 och Mischa Billing var gäst. De undrade vad folk skulle göra i påsk så jag skrev på deras FB sida att vi skulle korsa Biscaya och de hörde av sig och ville ha oss med i programmet. Kl 8.20ish skulle de ringa upp oss men det blev någon kommunikationsmiss i produktionen och de ringde aldrig, synd det hade varit roligt att berätta.

Vi hade ett härligt seglingsdygn och gjorde god fart nu har vi fått sätta på motorn och har iaf ett dygns motorgång innan vi kan segla alt motosegla igen. Inte mycket action här ute, vi har siktat en lastbåt hade förväntat oss lite mer trafik. Vi går över hisnande 4800 m djupt vatten just nu och Biscaya ligger lugn och stilla, vid ca 16.30 ha vi nått halvvägs 🙂

Igår vårrustade delar av familjen vår Maxi 95a Camilla, hon skall sjösättas nästa helg. Livet ombord går sin stilla lunk, vi tar tretimmars pass mellan 21.00 – 09.00 och det funkar bra, vi sover båda hyfsat och Postafen håller sjösjukan borta för Jessica.

Hoppas att ni har en härlig påsk tillsammans med nära och kära ❤

Lite för ivriga var vi nog…

när vi beslutade oss att kasta loss igår för att korsa Biscayabukten. Prognosen visade lite vind för merparten av seglatsen men att det skulle bli så här lugnt det hade vi inte trott. Dessutom är vår erfarenhet att det alltid brukar blåsa mer än vad prognosen visar.

Efter att ha tagit ned en ny prognos igår kväll beslutade vi oss slutgiltigt att avbryta och ta oss in till A Coruna för att invänta lite mer vind. Håll tummarna för att strategin håller!

Som det ser ut nu på morgonen, som för övrigt stämmer bra med gårdagens prognos så avgår vi fredag morgon och får vind under sen em. Ev får vi mycket vind i slutet av resan men då kan vi som sagt alltid välja Camaret sur Mer istället för Roscoff. Det har varit en hel del trafik norrut och så har vi fått sällskap av delfiner i stort sett hela natten.

Gårdagen bjöd även på en episk solnedgång

Biscaya nästa …

Idag påbörjar vi vår färd över Biscaya, prognosen visar iof sig lite vind men då kommande vecka visar sämre väderförhållanden så passar vi på att gå nu även om det sannolikt blir en hel del motorgång .

Vi siktar mot Roscoff som ligger i nordvästra Frankrike, i andra hand siktar vi mot Camaret sur Mer, sydväst om Roscoff.

Vi skickar en daglig rapport på bloggen och ni kan följa vår framfart här:

https://forecast.predictwind.com/tracking/display/SV_Hatomi/

Vi önskar er alla en härlig påskhelg 🙂

Surprise!

Med risk att gå händelserna i förväg så blev det en no-show i Porto så nu befinner vi oss sedan i lördags i Portosin, Galicien.

Marinan ligger ca 7 distans in i Ria de Muros e Noia och är en välskött liten marina som just nu lever en sömnig tillvaro innan sommarsäsongen sparkar igång.

Hur kommer det sig att vi hamnade så långt norrut så snabbt, det var ju bara en vecka sedan vi anlände till Cascais?

Cascais var fint men blåsigt och ganska kallt så det lockade inte till  exempelvis golf så vi promenerade, lagade lite mat till kommande segeldygn och kollade väder och Curling VM 😉 Nu när vi kommit igång så vill vi jobba oss norrut i snabb takt och siktade på Porto ett drygt dygns seglats bort. Vi har aldrig varit i Porto och såg fram emot några dagar i staden samt en bilfärd in i Dourodalen. 

Avfärd Cascais torsdag morgon, prognosen stämde väl, det var mycket lite vind så det blev en hel del motor/motorstöttning av satta segel. Några timmar ut kom våra första besökare, vi tröttnar aldrig på att stå i fören och se dem leka.

Men för tusan tänker ni, har ni en segel- eller motorbåt? Låt oss säga så här… vi är helt prestigelösa vad gäller köra motor ”When we are on a mission”. Vi vet att vi kan segla, vi vet att vår båt är snabb men vi styr inte över vädret och… vi är ganska konservativa vad gäller att utsätta oss för hårt väder (läs hård vind och höga vågor) så vi letar snälla väderfönster och det betyder i dessa vatten ofta ingen eller lite vind. Det är s.a.s. på eller av, sällan lagom gynnsamma förhållanden. Vid midnatt kunde vi stänga av motorn och segla eftersom vinden plötsligt ökat till 9-10 m/s. Vi hade vinden rakt in i aktern så vi for runt som i en tvålkopp, den som försökte sova fick ligga spread eagle för att inte rulla runt i kojen 🙂 När det ljusnade började vi styra in mot Porto, vinden hade tilltagit ytterligare och vågorna likaså, prognosen visade 10 m/s och 3 m vågor men det stämde inte riktigt, vinden låg runt 12-13 m/s men framförallt vågorna var högre än 3 m. Vi diskuterade och planerade för hur vi skulle ta oss in i Dourofloden, det kändes lite läskigt.

Västlig vind samt vågor från samma håll, you do the math…

När vi var ca en timme från Douroflodens mynning råkade jag se ett mail från Douro Marina där de informerade oss om att inloppet till floden var stängt och rekommenderade en annan hamn strax norr om mynningen. Kustbevakningen patrullerade tydligen så vi hade ändå sent omsider blivit varse om att vi inte fått gå in. Vi försökte kontakta Marina Atlantico, dock utan framgång och började räkna på alternativ om vi fortsatte segla till kvällen alternativt till nästa dag. Vi landande i att det bästa alternativet var att gå ända till Muros/Portosin, ta oss ut på 1000 m kurvan innan mörkret och sedan sakta ned till 4 knop för att möta dagens ljus i höjd med Muros och gå in på grundare vatten.

Ni kanske tycker att vi tjatar en massa om att inte gå på grunt vatten (vår definition < 1000 m) i mörker? Vi har observerat att de flesta fritidsbåtar går relativt kustnära även på natten och de verkar klara det bra. Vi är dock lite skeptiska, vår båt har en sk T-köl och om vi skulle köra på en ”fiskpinne” så finns risken att vi skulle fånga linan och dra med oss t ex ett nät eller några hummerburar, kölen är ju nästan en krok.

Om motorn är igång alt när vi drar igång motorn finns en risk att linan/nätet fastnar i propellern. Risken är ju större för oss jämfört med nån som har L-köl, fen-köl eller fällbar köl. Bushpoint (syrrans båt) som är en Boreal 55 och har centerbord, kan variera sitt djupgående från 3,13 m till 1,14 m Wow!!! Vi tycker iaf att det är värt besväret att gå de extra sjömilen för att minimera risken att fastna.

Bilden ovan visar en fiskpinne på en vågtopp, ni förstår hur svåra de är att se i vågor 2-4 meter höga… Helt säker går man ju givetvis inte ens på 1000 m djup, det finns många historier om båtar som fastnat i sk spöknät, fisknät som driver runt då fiskare blivit av med dem pga hårt väder eller båtar som gått på dem och kapat linor.

Vid 10-tiden i lördags närmade vi oss kusten och tyvärr kom tjock dimma rullande, känns ju sådär nu när vår radar är trasig 😦

Som tur var lättade dimman inom en timme och vi kunde fortsätta in mot Ria Muros.

En sak är säker vi har aldrig under två dygn haft så många besök av delfiner, på natten gick djuplarmet stup i kvarten, då vet vi att det är delfiner under fören som ekolodet fångar upp ❤

Nu bidar vi vår tid några dagar i Galicien och funderar på om kommande 10-dygnsprognos utlovar färd till A Coruna till påsk eller om vi kanske tom kan korsa Biscaya.

Vilken cliffhanger eller hur? Biscaya kan bjuda på väldigt varierande väder …

Prognos vi hade en dag i januari 2020 när vi ville gå till Cascais…
Prognosen kommande onsdag, lite snällare 🙂

WTF !!! Masten rör sig …

Vi lämnade Lagos vid 6 lördag morgon, pga tidvattnet och sandbanken vid inloppet kunde vi inte gå senare.

Känns alltid läskigt att gå ut i mörker från i synnerhet Portugisiska hamnar, ständigt dessa fiskeredskap som inte syns. Allt gick väl och när det ljusnade hissade vi på.

Vi hade några fina dagar i Lagos, hann med stortvätt, umgänge och spel med besättningarna på Touchdown och SY Victoria. Fredrik åkte på en historisk högpoängare, allt för att vara artig mot gästerna 😉

Ingalill och Ralfs båt Victoria har reparerats och är nu redo för en sommarsäsong längs Algarvekusten.

Before 😦
After 🙂

Veckan bjöd även på lite viktigt båtunderhåll. Mitt i natten under färd mot Lagos började det knirra och knarra från masten, ett nytt läte som måste undersökas. Fred gick fram på däck och till hans stora fasa så rörde sig masten vid däckgenomföringen, ca 2 cm fram och tillbaka i båtens längsled. Vi revade storseglet till 2 rev och genast upphörde rörelsen, skönt! När vi revar till 2 rev så minskar segelytan med ca 40% och trycket minskar avsevärt. Alltid är det något som händer, inte så konstigt egentligen med tanke på de stora krafter som båten ständigt utsätts för. Vi tycker att vi är noggranna med att regelbundet inspektera riggen men denna punkt hade vi missat, alltid lär man sig något 🙂

I hamn tog vi bort mastkragen och såg att två st sk kilningsgummin hade kommit ur position och kilen som låser fast gummina var lös. Fredrik tog hjälp av Ron på Touchdown och en effektiv timme senare var saken biff.

Seglatsen till Cascais tog ca 27 tim och med några kryssben så blev distansen 146 nm. Vi ville helst inte gå in på grundare vatten dvs innanför 1000 m kurvan innan dagsljus, varför? jo de däringa hart när osynliga fiskeredskapen.

Tyvärr så blåste det nordligt ett tag efter att vi rundat Portugals sydvästra spets så vi nödgades börja kryssa. Det blåste inte så hårt 7-8 m/s men sjön var stökig speciellt på styrbordsbenet då vi fick vågorna rakt mot fören. Vid 22.30 vred vinden mot nordost och vi kunde sikta mot Cascais. Sjön var om möjligt ännu stökigare, vågorna från nordväst och hård vind från nordost dessutom lite nordlig ström som förstärkte. Det gör ont i själen när båten slår igenom hårt i vågorna. Kl 00.00 när Jessicas nattpass började hade vinden tilltagit så vi tog ned storen och rullade in focken några varv för att inte gå för fort, för att som tidigare sagts slippa komma in i mörker på grundare vatten.

Allt väl i Cascais hamn gick Jessica för att checka in, det gjorde oxå ont… i plånboken 😦 Cascais har högsäsong april – september så vi får glatt betala ca 800 kr/dygn! Håll tummarna för att vi hittar ett välputsat väderfönster snart och kan gå vidare norrut.